tisdag 5 februari 2008

EN RIKTIG PATRON

Skyllbergs bruk har funnits i 662 år - beskriv känslan av att förvalta en tradionstyngd verksamhet, är det första Bloggen frågar Gustaf Svensson, nuvarande ägare och disponent för bruket: "Jag minns stålkrisen på 70-talet - skall vi klara det här, det är jag som har ansvaret. Det var tungt, det var ett stort tryck på mig. Och vid den tiden fanns det antistämningar mot familjeföretag. Men det gick, jag klarade det inte minst tack vare alla medarbetare.
Vad som än händer, vet jag att jag gjort så gott jag förmått."


Hur började det hela - en Svensson efter 5 generationers ägande av släkten De Geer och några generationer av släkten Burenstam? Ivan Svensson en 16-åring från Lindesberg började som bokhållare på bruket 1874 för att tre år senare vara bruksförvaltare. Ivan hade en bror, Gustaf, och de båda ville köpa något eget och läge kom i och med att Mariedamms egendom blev till salu.Den dåvarande ägaren till Skyllberg, kapten Axel Burenstam, ville inte förlora Ivan, som kunde bruket på sina fem fingrar, varför Ivan erbjöds att köpa aktiemajoriteten i Skyllberg. Ivan och brodern Gustaf slog till och därefter köpte Skyllberg Mariedamm.
Hur var Ivan frågar jag Gustaf Svensson? "Det är inte alltid utbildning utgör grunden för framgång. Ivan hade sifferminne och var sparsam. Bruket befann sig då i en ekonomiskt brydsam situation - i själva verket upplevdes bröderna Svensson som räddare i nöden och det förelåg ingen "utpressningssituation". Brodern var mera våghalsig, han hade t ex satsat på att sälja järn till Ryssland med god vinstmarginal, så det var nog egentligen han som finansierade köpet. När det gäller starten för familjen Svensson gör jag gärna en jämförelse med Johan Behrn i Örebro - "från försäljning av skosnören till ägande av fastighetsimperium.""

1966 inträffade något mycket märkligt sett från en utomståendes sida - Hela Skyllbergs bruk såldes till Hasselfors bruk och köptes tillbaka inom loppet av några månader - vad minns Gustaf Svensson?

"Jag var 22 år gammal då och familjen var splittrad på tre grenar och dessutom var ägandet något, som man till skillnad från idag, inte pratade om. Jag var inte predistinerad till någon post i företaget. Jag minns en känsla av desperation hos föräldrarna, rädsla för att barndomshemmet skulle splittras och en vemodig stämning. En av orsakerna till försäljningen var aktievinstbeskattningen som skulle införas det året. Faktum är att försäljningen genomfördes åtta dagar före beskattningens införande. Försäljningen avsåg i praktiken en sammanslagning av de båda bruken och ett handslag bekräftade att Skyllberg inte skulle styckas. Men ganska snabbt blev det klarlagt att Hasselfors, kanske redan innan köpet var klart, avsåg att sälja/stycka av en del av Skyllberg. Nästan omedelbart efter köpet upptogs förhandlingar om att ett återköp och så skedde - efter återköpet blev bruket mindre, skogen hade tidigare representerat det största värdet i företaget nu blev industrin bolagets kärna."

Under 1966 genomfördes en nyemission av aktier riktade till barnen - på detta sätt fick man riskkapital. Det innebar också att ägandet till större delen överfördes till den yngre generationen. 1974 blev Gustaf Svensson vice vd och 1978 vd. Sedan försäljningen och återköpet av bruket hade den del av verksamheten som utgjordes av verkstäder (mekanik och snickeri) fört en tynande och förlustbringande tillvaro. Det gällde att hitta på något om man har ett personalansvarstagande Bruk. Och det gjorde Gustaf Svensson. 1979 var det dessutom sysselsättningsnedgång. En gren av bruket är vattenkraft med egna kraftstationer och kraftnät.
Det föll sig så att 1979 behövdes en upprustning av stamnätet. Gustaf kom med idén att tillverka behövlig utrustning på Skyllberg. Tillverkning av stålreglar och balkar kom igång med visst stöd från AMS. Det räckte ju inte med reglar och balkar, det behövdes kablar mm. När Gustaf skulle köpa detta materiel förhandlade han om motköp av, ja just det, reglar och balkar. Och nu är avdelningen Robotsvets, som den numera heter, en viktig hörnsten i bruket.

1982 så genomförde Gustaf sin första riktigt stora affär - köpet av grossistföretaget Nils Ahlgren, genom vilket en del av Skyllbergs produkter slussas ut på marknaden. "Köper inte jag så köper någon annan så tänkte jag" säger Gustaf. Sett i backspegeln, en mycket lyckad affär.
2005 köpte Gustaf samtliga aktier i Skyllbergs Bruk - dessförinnan hade han ägt 80%.
"På bolagsstämman utser Gustaf Svensson styrelsen och styrelsen utser Gustaf Svensson till Vd" citat ur boken Skyllberg ett Bruk i bruk av Maria Gunnarsson f ö dotter till Gustaf. Gustaf ler när jag läser citatet men det är ett faktum, Gustaf har ansvaret och makten. Ordet makt värjer han sig mot. MEN han påpekar att styrelsen har en mycket viktig roll, dels som bollplank och dels som rådgivare och idekläckare. " Styrelsen ger mig större styrka" säger han.
Nå är Gustaf Svensson en brukspatron? Hans far och hans farfar var det, men Gustaf tar den titeln mera på skoj, men formellt uppfyller han alla kriterier för en brukspatron. Disponent eller bruksdisponent är den titel han externt använder. Här på bruket är han Gustaf vilket han är mycket tillfreds med.

1956 hade Skyllberg träffat avtal med Svenska Philips om tillverkning av svetselektroder och det blev en stor del av brukets verksamhet. 1986 sålde Philips hela sin svetselektrodtillverkning till ESAB. På Skyllberg insåg man, trots att avtalet fungerat bra, att man i längden inte kunde ha en sån gökunge i boet. Det var sysselsättningsnedgång, det var varvskris och nedläggningsbeskedet kom mycket snabbt och krisen var ett faktum. Vid nedläggning av elektrodfabriken fick Gustaf Svensson fick sitt eldop. Med kniven på strupen fick han ägna sig åt krishantering och att hitta nya lösningar. Personalfrågorna var svåra men löstes på ett bra sätt som möjligt i samarbete med facket. "Ja nog var det ett elddop och jag var mycket ledsen under den här tiden. Ett av skälen till ett avtal om tillverkning av elektroder var att ge kvinnor jobb. När krisen kom var det en stor del av personalen anställd vid elektrodtillverkningen ( 45 av Skyllberg och c:a 15 av ESAB). Människor skulle bli utan jobb, företagsmässigt räknade man ut Skyllberg MEN vi ville att fanan skulle vaja högt och vi måste tro att det kunde komma något gott ur allt elände. Det gjorde det men det tog ett par år. 'Allting tar dubbelt så lång tid som man själv tror och ingenting går på under 1 timma' militärt citat. Detta är det jobbigaste jag varit med om på Bruket."





Det här har varit några brottstycken ur Skyllbergshistorien, inte minst några svåra tidpunkter, men Skyllberg lever i välmåga . Styrelseordförande Lennart Hagelin sa 1996: "Det är anmärkningsvärt att Skyllbergs Bruk klarat sig förhållandevis oskadat genom flera perioder av dålig konjunktur. En viktig orsak till detta är, att arbetet på Skyllberg präglas av måttfullhet och sund försiktighet, när det gäller hantering av pengar." Lars Nyrén som var styrelseordförande 1987 (under Philips/ESAB-krisen) uttryckte sig så här om Bruket:"I den verksamhet man bedrivit på Skyllberg har man aldrig skurit guld med täljkniv. Det har gällt att ligga i och vara noga med både kunder och kostnader. Och det har gått bra, mycket tack vare bolagets duktiga och lojala anställda, som alltid varit en styrkefaktor."

Det där med att ligga i vad gäller kunder och kostnader - är något som Gustaf känner dagligen - ytterligare en kund och företagets förmåga att leva vidare ökar. "Jag lever ständigt med frågan hur kommer det att bli i framtiden? Företag som går bra har hög fallhöjd - med andra ord det gäller att tänka sig för vid goda tider, man skall s a s bädda för framtiden, göra Skyllberg till en bättre arbetsplats och höja kompetensen. Företaget har aldrig gjort några jättevinster och inte heller sjunkit ner i dyn. Det är viktigt att ett företag tillåts tjäna pengar.

Jag leasar aldrig någonting- jag köper. Kan inte tänka mig att ett callcenter skulle ta hand om telefonväxeln som är företagets ansikte utåt. Det skall vara snyggt på företaget, i rabatterna utanför huvudkontoret liksom i verkstadslokalerna - det säljer man på."

Gustaf vill och hoppas att företaget kan fortsätta vara ett familjeföretag. Alternativet, som han ser det, är att Bruket är en helt klar uppköpskandidat för t ex ett riskkapitalföretag. Ju dyrare Bruket skulle säljas ju mer uppstyckat skulle det bli och det vill inte Gustaf vara med om. Familjen är djupt involverad i företaget och två av barnen står på "lönelistan". Gustafs förhoppning om ett sammanhållet bruk även i fortsättningen ser ut att bli verklighet. Och att det som styrelseordföranden sa 1996 även kommer att gälla i framtiden: "Man har på Skyllberg lyckats bevara det mänskliga när omvärlden ibland kan vara näst intill omänsklig i sin rationalitet och effektivitet. Man har på ett fantastiskt sätt lyckats behålla det bästa av det gamla i en ny tid".

På frågan om Gustaf är handlingskraftig svarar han inte på utan vi kommer in på några andra saker som Bloggen gärna utökar den här artikeln med.

Att fira Valborgsmäss är en tradition på bruket. 1984 blev det ett bål utan like därför att det förberedda bålet brann upp en vecka i förväg genom en olyckshändelse. Gustaf visste att det gamla Stadshotellet i Askersund revs och efter några telefonsamtal fick han lastbilarna med rivningsvirket att gå till Skyllberg i stället för att gå till tippen. Det var inte bara ett lastbilslass om man säger så - och det blev en majbrasa av stort format.

Familjens fritidshus hade drabbats av inbrott ett antal gånger. "En bom över vägen fram till huset gör nog att ev tjuvar får svårt att ta med sig gods" - tänkte Gustaf. "Varför köpa när man har verkstäder med material och utrusning. Vi gör bommen själva." Och resultatet inga inbrott och en ny produkt från Skyllberg - vägbommar.

När man läser om Skyllberg framträder ofta kulturintresset: vård av landskap och byggnader, Musikkåren, idrotten mm. Vin är ju också kultur och vin var aktuellt vid 650-årsfirandet 1996.Gustaf hade fått idén att till jubileet ta fram ett eget bordeauxvin. Det skulle heta "Chateau Skyllberg". Lite tur har en handlingens man, för vid en middag på Svenskt Stål kom han att prata med sin bordsdam, som hade en bror med kontakter på Vin & Sprit. Ja, Vin & Sprit ställde upp och Gustaf fick nu en svår uppgift att välja bland 8 sorters vin ( man skall veta att det är inte lätt att få sätta egen etikett på ett vin)."Det var med den svåraste uppgift jag haft - jag svettades och efterhand, ja redan efter tredje provet visste jag varken ut eller in." Nåväl valet gjordes och Skyllbergs Bruk blev vinimportör. Inte nog med detta - vinet kunde inte tas direkt till Skyllberg utan skulle gå via Systembolaget, varför Gustaf ringde Systemet i Askersund och frågade om inte vinet på sin väg till Askersund kunde lastas av i Skyllberg. Nej, nej sånt kunde inte gå för sig. Men när det stod klart att det gällde pallvis med vin så kom vinet till Brukskontoret vars rum och korridorer fylldes med vin. När det gällde betalningen så uppstod problem. Systemet i Askersund kunde inte fakturera - "Kan Ni ta kredikort då?" undrade Gustaf nej, nej blev svaret. Betalningen lyckades tack vare att en postväxel upprättades. Vinet skulle bl a användas som gåva till företagets kunder och antalet bilar från Posten som skötte distributionen var stort. Vinet blev en mycket uppskattad gåva bland företagets kunder.

För några år sedan hade Gustaf hört och läst att kronprinsessan Victoria skulle göra studiebesök på små och medelstora företag. När han fick meddelande om att Riksmarskalken hade ringt så tog han för givet att det gällde ett besök av Kronprinsessan. Han vidtalade sin hustru så de skulle vara förberedda på det prominenta besöket. Gustaf ringde upp Riksmarskalken som frågade om Gustaf visste vad ärendet gällde. Gustaf var på vippen att säga ja - men någonting hindrade honom och tur var det för Riksmarskalken ville att Gustaf skulle bli en av sju kammarherrar hos Kungen. "Nån driver med mig" tänkte Gustaf. Men icke, Gustaf Svensson kan nu förutom patron och disponent titulera sig Kammarherre.
4 frågor:

Smultronställe: Sommarstället i Bohuslän

Just läst: "Som vi minns det" (handlar mest om Uddeholm)

Musik: Skyllbergs musikkår, som reservofficer har jag lite smak för den här typen av musik

Lycka/tillfredsställelse: Det blev inget rakt svar, men av det han sa, så förstår jag att lycka för Gustaf, det är att genomsyras av omtanke om familj och Bruk.

Att man tillverkar spik på Skyllbergs Bruk vet väl de flesta men Bruket är mångfacetterat med t ex egna kraftverk etc etc etc, klicka här för att läsa mer på http://www.skyllbergsbruk.se/

Underlaget till den här artikeln har Bloggen framför allt fått genom intervju med Gustaf Svensson och boken Skyllberg -Ett Bruk i bruk'"av Maria Gunnarsson från 1996 - rekommenderas varmt.

Inga kommentarer:

Välkommen!

NU HÄNDER DET NÅGOT MED "MACKEN".

Mer inf kommer.


alf.fransson@telia.com.